Släktkalas

I dag har jag försökt studera och jag har kommit en bit på vägen, men inte tillräckligt. Jag och Anna i min klass har nu kommit fram till att vi ska ha ett eget uppsatsseminarium om inte jag heller blir klar i tid, vilket ju är ytterst tveksamt. Hittills är statistiken följande: Fyra är klara. Samtliga är killar och skriver om grammatik. Två är halvklara. Dessa är tjejer, varav en skriver om grammatik, den andra om litteratur (jag!). En har inte börjat. Hon är tjej och skriver om litteratur. Gissa hur anonyma våra kursutvärderingar är...

Jag ringde till Stina i min korridor idag. Hon hade blivit deprimerad när hon kom dit i onsdags och det var helt tomt. Korridorer med 12 rum är inte gjorda för att vara ödsliga. Men vår tredje kompanjon Daria kommer hem från St Petersburg i morgon och jag åker ner på måndag. Jag, Stina och Daria ska flytta till en studentlägenhetsfyra så fort det finns en ledig.

I kväll har jag och vissa delar av släkten hälsat på faster med familj. Anledningen till detta var att ett par släktingar från Kanada var på besök. Jag och Sarah, som är min farmors kusins barnbarn, mailade varandra för några år sedan. Det var skoj att se henne i verkligheten, och hon och hennes mamma verkade gilla att bli omkringskjutsade till små pittoreska stugor med rejäla stenmurar och annat som inte finns i Kanada. Iallafall inte som här.

Nu är det redan sent på kvällen, även om det inte är lika sent som andra kvällar. Fast jag har ju inte gått och lagt mig ännu så det kan ju bli riktigt sent i kväll med. Men med tanke på hur jag redan kisar och mest bara vill sova, så får det nog vara läggdags snart.