Morgontankar

Det är den siste februari idag. När jag såg ut så fanns där ny snö, och det snöade alltjämt (problemet med snön här är att den snabbt förvandlas till blask vilket gör den helt meningslös och att man ständigt går runt med blöta fötter).

Jag funderade på varför jag är stressad, så stressad att jag inte orkar ta tag i saker som jag borde. Jag har varit duktig och lämnat in min tenta, men den är ju inte det viktigaste. Det är ju ryskan och latinet.

Tiden är hur som helst konstig. För det känns som en evighet till sommaren eller iallafall tills det blir varmt, samtidigt som jag tycker att jag har för lite tid att slutföra min ryskstudier. Jag kanske inte blir klar den här terminen. Insikten har nått mig och det får mig att fundera på halvtidsstudier och jobb i ett år. Det vore skönt med lite variation och en paus från heltidsstudierna för just nu är jag så skoltrött att jag inte vet vad jag ska ta mig till.

Och det har jag med funderat på. Varför måste man vara så inspirerad så fort man ska göra något? Om man hade haft större krav på sig att bli klar med saker i tid eller vad det nu kan vara, och inte gått så mycket på motivation och inspiration, då kanske inte så mycket hade dragit ut på tiden. Jag anser att jag är del av en generation där många är driftiga men många också saknar mål. Och som jag och Stina diskuterade, vi har fått itutat oss sedan vi var små (genom nyheter och rapporter etc.) att det knappt finns något hopp om framtiden, så varför engagera sig?

Nu ska jag fortsätta engagera mig i min tvätt och min frukost. Alltid något... :)