Nu har jag sett den förtjusande filmen "Romance, Sentimentale" av vår käre Sergej Eisenstein. Detta rafflande drama på knappa 20 minuter inleddes med en låååång sekvens naturbilder. Resten av filmen var det en ensam kvinna som spelade piano och sjöng, mycket dramatiskt. Filmen slutade med några fina scener med bilder på vårblommande träd och på den leende kvinnan. Jag antar att hon drömde sig bort från sitt miserabla liv... Under pianoscenerna så föll regnet ständigt. Sorgesamt.
Här faller också regnet. Det är dock inte särskilt sorgesamt, mest lite segt.
Jag måste bara berätta om dagens outfit. Jag tycker den är klockren, Christina skulle ha prisat min goda smak. Jag har då grön-ljusrosa-ceriserosa raggsockar (tack mamma), gröna pyjamasbyxor med blå muddar (tack Christina), rött nattlinne med hjärtan i allsköns färger samt en grå luvtröja med en gigantisk Hello Kitty på ryggen.
Jag kan nog prata lite senare idag men för tillfället håller jag mig tyst och stilla...dumma hals! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
bilen sover vintersömn och ska väckas efter hemkomst från seychellerna i början av maj. på onsdag åker jag till england, numan på indigo2 15/3,skaffa gärna linux d e oxå ett bra os t ex ubuntu
åhh Seychellerna, vad roligt! Jag saknar dig, tänkte på dig igår, på den fina skivan med alla tjejerna som jag fick när jag fyllde år. Ja det är Ubuntu folk verkar ha. Har du också det? Vi hörs! kram.
Lina berättade att hennes lärare i filmvetenskap hade gett sin son namnet Sergej efter just den regissören... haha, galet väl? :D
hehe tufft! Om jag någon gång får en son ska han heta Nikolaj efter Gogol. Så det så! :)
Skicka en kommentar